Ute skiner solen och jag ska snart knalla bort till gymmet. Iår tänkte jag slippa att gömma mig i vassen.

Godmorgon och välkommen herr träningsvärk! Det blev ett kort besök på gymmet igår, för det var överbefolkat av pensionärer och varena maskin jag ville använda var ju upptagna. Sådär lagomt kul att vänta. Får nog börja med att gå dit tidigt på morgonen för folk verkar fortfarande hålla sig till sina nyårsöften. Dags att jag börjar hålla mig till mina löften också.

Men nu är det jobb som väntar!

Klickar mig runt på nätet och inrednings-inspireras. Vill göra om här hemma och få det mysigt. Just nu känns allt bara som en massa ihop-plock och sådär halvfärdigt. Jag har fått dille på vitt också, till min mans stora förtret. Jag vill ha vita möbler och vita gardiner. Och sen lite shabby chic eller bara bryta av med massa färgklickar i form av textilier och prydnadssaker, från exempelvis Indiska, kanske? Men det får väl bli någongång när plånboken inte gapar tomt.

Förutom att jag är så trött att jag knappt kan hålla ögonen öppna. Att jag fick börja dagen med att hoppa ut balkongvägen för att låset i ytterdörren hade frusit OCH att jag råkat radera min favorit playlist på spotify så är livet väldigt fint. För nu är min baby hemma från jobbet, vi ska käka köttbullar och mos och mysa i soffan resten av kvällen. Man kan ha det betydligt sämre alltså.

Det är söndag och jag har varit vaken sedan före klockan 10. Hela veckan har jag gått och lagt mig före 12 om kvällarna. Börjar jag bli gammal? Rätt skönt egentligen då. Hursom, tänkte göra ett besök på gymmet som öppnar om drygt 40 minuter. Hoppas att jag är ensam om att hänga på låset, jag orkar inte trängas på ett överfullt gym.

Bild från i somras. Nöjd efter att ha sprungit 5km utan att dö. Lite fräsh färg hade man ju också. Inte likblek som nu.

Klarblå himmel och strålande sol, tänk bara om all snö hade varit borta också. Längtar så otroligt mycket efter vår och sommar nu. Jag vill ha barmark så jag kan ta promenader och löprundor utan att riskera att brya armar och ben!

Fasen vad skönt det är att komma upp i tid på morgonen. Vaknade vid 8 när prins kom hem från jobbet. Jag ska nog lära mig att bli en morgonmänniska. Nu: Jobb 12-21!

Nu ska det hets-sovas så det snart blir morgon och prins kommer hem. Kanske lyckas komma upp i tid också så man får gjort något vettigt här hemma innan det är dags att dra till jobbet och servera caffe latte i nio timmar.

Jag vet inte vad jag ska göra med henne. Hon sitter bara där i luften och dinglar. Hon satt på en svamp förut. Hallå, en svamp!?

Efter jobbet tog tröttheten över och vinterdeppen däckade mig totalt. Låg i sängen och bläddrade i cosmopolitan och slökollade på vänner medan jag gled in och ut i någon form av slummer i ett par timmar. Nu sitter jag istället och googlar gi/lchf-recept och bloggar och låter mig inspireras.

Idag fick prins en alla hjärtansdag frukost med pannkakor. Hade tyvärr ingen fin duk eller blommor att duka med. Men det var extra kärlek i pannkakorna ialla fall, för de var stekta till tonerna från Bruno Mars. Ett litet presentkort från Platekompaniet kostade jag på honom också, jag är fattig men snäll flickvän.

Nya sängen, här sover jag som en prinsessa. Nu ska det bara införskaffas nattduksbord med plats för förvaring av vattenglaset, kvällslektyren och glidmedlet. Äntligen har vi ett sovrum som bara är ett sovrum och inte tv/data/sov-rum och garderob. Sover så himla mycket bättre utan allt rot.

Imorgon är det måndag vilket betyder att man börjar sitt nya liv och tar tag i träning och kost. Men what the hell, jag börjar idag. Måndagar är ju dödsdömda. Träning blir det inget med (förkylnings-fan) men en promenad ska jag allt kosta på mig. Nu är det slut på att sörpla cola och småäta onyttigheter bara för att det finns hemma.

Det är helg och jag är ledig, helt otroligt. Firade med att dra med mig förkylningen och pojkvännen till Oslo för en liten shoppingrunda. Så nu har vi nya lakan och handdukar, jag kostade även på mig en flaska hostmedicin, det är ju trots allt lördag.

Dags att lämna ett livstecken kanske. Jag lever,även fast jag undrar ibland, har dragits med en helvetes förkyling nu i snart två veckor. Börjar bli ganska less om jag ska vara ärlig. Annars är allt frid och fröjd, hade snön  slutat att vräka ner hade allt varit underbart.

I helgen är jag ledig och jag ska passa på att fixa och få iordning så mycket det går här hemma. Och läsa och rita, för det har jag ju aldrig tid och ork för känns det som.