Jag är ett sånt jäkla sockermonster. Det är ju pinsamt nästan. Men nu bestämde jag mig, rakt upp och ner, att från och med idag så ska jag skärpa mig rejält. Andreas har lovat att han ska gömma sitt godis om han har något hemma. För jag äter ju bara för att det finns. Sedan är det ju jobbet, där "måste" man ju smaka ibland, som när vi får in nya saker vi ska sälja. Men det betyder ju inte att man måste äta en muffins varje dag. Eller choklad. Eller glass.

Nu, efter två kokta ägg och fil med kesella och tre baljor med te är jag inte det minsta sugen. Nu får det gärna hålla i sig, de första dagarna är ju jobbigast men sen går det fasen lätt som en plätt. Jag har ju lyckats förut ju!