Jag är duktig när det kommer till att få i sig frukost på morgonen. Då äter jag något nyttig och gott som jag står mig på länge. Allra helst och ofast någon form utav ägg. Det är på eftermiddagen/kvällen som det går helt åt pipsvängen. Det är då sockermonstret knockar mig och jag ger efter med en gång. Förmodligen eftersom jag är trött eller ätit dåligt under resten av dagen.

Men nästa gång monstret kommer och knackar på ska jag ge honom fingret, snöra på mig skorna och gå ut och gå. Eventuellt göra mig en kopp med te eller bälja i mig vatten, för det kan ju faktiskt bero på att man druckit för dåligt också.